Den gamla byn
Här mellan häradsvägen och Neregård låg Angelstads gamla by enligt den näst äldsta kartan över Angelstad. Den är daterad år 1697.
Före enskiftet såg inte vare sig byar eller landskap ut som under det gångna seklet. Före skiftet var byggnaderna i byn samlade på ett ställe med mangårdsbyggnader för de självägande och gatustugor för de obemedlade. Varje by var en enhet, en bygd i sig självt. Byn var en arbetsorganisation och varje byaman var medlem i byns gemenskap, byalaget, som var en sammanslutning för gemensamt utförande av vissa sysslor men också för att trygga den enskildes rätt i byn.
Ägosplittringen var enorm vad det gäller åkrarna där varje självägande bonde skulle ha sin remsa i varje åker för att skapa lika villkor men som var till stort men för brukning och skörd. Vissa saker hade man gemensamt som fisket, jakten, svedjning och liknande och man höll också samman utåt. Byastämma höll man allt som ofta och den var ensamt bestämmande om vilka åkrar som skulle besås med vad, när kreaturen skulle släppas på bete och när skörden skulle börja.
Åldermannen var ordförande i byastämman och hade hand om byakista och budkavle. Han skulle tuta i sin lur och sammankalla byastämman för gemensamma beslut men även kalla till slåttergille och andra gemensamma fester. Så tedde sig säkert livet i århundraden också i Angelstads gamla by.
Den enskiftesförordning som utfärdades 1807 och följdes av 1827 års förordning om laga skifte innebar att byarna sprängdes. Angelstads by genomgick laga skifte på 1840-